AnnaChristinas

Gränslöst utlopp för fantasin

Det är så nyttig hjärngodis att läsa hur etablerade författare gör i sitt nattaktiva skrivande. Lek med tankar och ord och våga vara galen. Mikael Nemis 4 överlevnadstips Han ger tips som att strunta i publiken. Det är viktigt tycker jag också, hur annars kan mitt skrivande bli min identitet.

Comfort zone will kill you, kan se och kännas påträngande och en aning aggressivt när det presenteras så här. Vad som är bekvämlighetszon är den platsen du är van vid, där vi återupprepar samma saker dag och dag in. Tiden går och vi undrar vad vi har gjort av den. För att få tiden att stanna lite grann och ge oss liv tillbaka, är att fylla dagarna med något vi inte prövat eller tänkt på förut. För mig just nu är det att äntligen våga slutföra ett bokmanus, och jag har ett antal påbörjade med olika teman.


Tanken att komma igång på riktigt har funnits hos mig länge. Att jag samtidigt skapar en blogg om min process kräver också att jag kan behöva att vara mer personlig. Jag har många delar av mig själv i de olika personerna i vår roman, men också fragment av mitt liv, där jag har flyttat och rest och bytt platser så jag har varit utanför en comfort zon i andras ögon.

Resandet i jobb, eller av orsaker som är mindre trevliga. Nu i efterhand så har jag material i min ryggsäck att använda när jag vill beskriva en känsla. Då har jag skapt scener där bilden inte är exakt som i verkligheten, men känslan är likadan. Elin Mint en av huvudkaraktärerna och Jackie Everett, har stunder när de har sina funderingar om hur kvinnor behandlas och hur vi människor behandlar varandra.

För min del så började det som jag har skrivit i andra inlägg med min utmattning syndrom, depression och stress med högt blodtryck och tinnitus som ingen ännu lyckas  hjälpa mig med, och har varit överallt nästan i alla fall. Har fått remiss till en Stressbehandling och det ser ut att vara en grundlig genomgång, igen. Men för att kunna göra något själv, är ju ett måste att gå utanför sin zon, för den har inte fungerat för mig. Mitt målande är en stress faktor och det är otroligt konstigt. Men i att skriva så här och sent om natten är terapi för mig. Att bli stimulerad i att hitta nya vägar och att våga är bättre än att vara ännu mer orolig och att känna att allt är meningslöst och ekorrhjulet vi springer i som ett maratonlopp utan resultat och mening eller utveckling, är en av tankarna som fick mig att hamna i det jag är nu. Jag undrar hur jag ska göra för att finna en annan känsla. Nu är jag här och har hittat en ny zon att vara mer och mer bekväm i.

Det finns kanske något som du känner när du läser min text som du vill fråga om eller vill dela med dig, vi har alla vår resa och alla resor är lika värdefulla.

Det skulle vara fint om du skriver en kommentar, eller du kanske har några anekdoter eller tips.  Välkommen är du att dela med dig!